portelva

Ja då var det dags igen att bekämpa brottsligheten i vårt kära grannland Norge. Jag och min väninna Azra åker på torsdag till Oslo för att jobba som Securitasvakter på lite olika museum. Apropå det är det helt sjukt hur folk behandlar en annorlunda med uniform på...barn skräms och hoppar  fem meter då man råkar titta lite på dem, vanligt folk smörar och äldre män stirrar...mer än vanligt.  

Jag har fått kommentarer om att jag är en väldigt väderstyrd person. Är det sol är jag glad, är det grått är jag sur, och är det växlande väder pratar jag konstant om hur vädret kommer att utveckla sig under dagen. Alltså en riktig pain in the ass på mina sambos (?). Eller kombos som Linn har lärt oss andra att det heter.

Så jag ber om ursäkt i förväg. Men kolla på detta.



Solen! Temperaturen! Måndag, tisdag, onsdag! Och Aftonbladet har haft rätt ett flertal gånger. Bådar gott inför tisdagens bryggan-utgång?

---

Lisa

Har befunnit mig i några tentaexiler på sistone därav brist på inlägg mennu ska vi skriva av oss om alla bravader och galej.

För ca en månad sen var jag och hälsade på min aupairfamilj i Milano i envecka.  Det var det bästa jag hargjort på länge, så otroligt roligt att se barnen igen, dem är fortfarandevärldens sötaste barn<3.  Jagvar ju förberedd på att dem kanske skulle vara lite blyga och så i början mendet blev helt tvärtom, dem tog emot mig med öppna armar och det kändes som omman bara vart borta från varandra någon vecka!  

Vi hann med både lunch hos deras farmor och farfar,fotbollskväll, mysiga middagar, sagoläsning, nattningar m.m.  Som om att gå tillbaka i tiden, baradet att barnen växt några centimeter var.

 På kvällarna var jag mest ute medderas kusin, Nicolò och vi var självfallet och besökte den galne bartendern”Mucho” , han hade flyttat till en ny lokal men han gjorde fortfarandesupergoda chokladshots. 

Jag hann även med att träffa laget jag speladeinnebandy med, Milano FC. Var på en jätteskum teaterföreställning med några av dem. Dansteater,  inte riktigt minkopp av te kanske,  fick mest koncentrera  mig på att inte skratta ihjäl mig men kanske bara är brist på kunskap om dansteater?  Det var en jätteliten teater, vi varhögst 20 i publiken som satt jättenära scenen på bänkar, pjäsen handlade om  trojanska kvinnor, varav en gick  i cirklar mellan scenen och oss i 20 min.  Även om jag kanske inte förstod alla budkap så blev jag berörd, dem kopplade ihop pjäsen med dagens krig ,vilket sammanfattade all brist krig medförde på  mänskliga rättigheter redan 1200 f.Kr. finns fortfarande kvar 2009.

Veckan gick alldeles för fort, jag hoppas att det inte dröjer så länge tills nästa gång igen. 

 Till sist, en liten uppmaning till alla er som trodde att Milano inte fanns eller låg vid solkusten, tänk om och tänk rätt för:

om ni gillar konst,  fotboll,mode eller teater så bör ni absolut åka hit och inte DIT.

Feel free to conntact me.

 

 

 

---

Kristin